Behörighet

Har du rätt förkunskaper för ett program har du alltså behörighet till den utbildningen. Behörighetskraven, eller förkunskapskraven, delas in i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma oavsett vilken utbildning på grundnivå du söker. När du avslutat dina studier och vilken utbildningsbakgrund du har, avgör vilka krav som ställs för grundläggande behörighet. Kraven för särskild behörighet varierar beroende på vilken utbildning du söker.

Grundläggande behörighet

Om du helt eller delvis saknar de formella förkunskaper som krävs till en eller flera utbildningar, kan du ansöka om att få din reella kompetens prövad. Det är ett alternativt sätt att visa att man skaffat sig de kunskaper och den kompetens som krävs för högskolestudier.

För att visa på din samlade kompetens ska du ladda upp handlingar som styrker studier på olika nivåer, erfarenhet från arbets- och föreningsliv eller andra aktiviteter som ställt krav på dina förmågor.

Utifrån ditt underlag gör högskolan eller universitetet en bedömning av dina möjligheter att klara den utbildning du sökt. Du kan i princip styrka både grundläggande och särskild behörighet utan att ha läst i gymnasiet genom att visa vad du har gjort tidigare, alltså din samlade kompetens.

Eftersom högskolor och universitet arbetar olika med bedömning av reell kompetens, bör du gå in på den aktuella högskolans webbplats och läsa mer om hur de vill att du ska göra, innan du skriver din ansökan. 

Särskild behörighet

Behörighetskraven, eller förkunskapskraven, delas in i grundläggande behörighet och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma oavsett vilken utbildning på grundnivå du söker. När du avslutat dina studier och vilken utbildningsbakgrund du har, avgör vilka krav som ställs för grundläggande behörighet.