Behörighet till eftergymnasiala studier
h
Studier på högskole-/universitets nivå
Text hämtad från antagning.se
För att du ska kunna antas till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. I antagningssammanhang används ofta begreppet behörighetskrav istället.
Behörighetskraven, eller förkunskapskraven, delas in i grundläggande behörighet och särskild behörighet.
Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma oavsett vilken utbildning på grundnivå du söker. När du avslutat dina studier och vilken utbildningsbakgrund du har, avgör vilka krav som ställs för grundläggande behörighet.
Kraven för särskild behörighet varierar beroende på vilken utbildning du söker.
Grundläggande behörighet
I Högskoleförordningen finns en lista över vilka kompetenser du behöver för att ha grundläggande behörighet.
Det vanligaste sättet att visa att du uppfyller kompetenskraven är att du har en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program på gymnasiet eller komvux. men det finns andra sätt också. Läs mer här!
h
Studier på yrkeshögskolenivå
Text hämtad från yrkeshogskolan.se
För att kunna bli antagen till en yrkeshögskoleutbildning behöver du ha vissa förkunskaper. Här får du information om vad som krävs för att komma in, och vad du kan göra om du saknar behörighet.
För att komma in på en YH-utbildning behöver du ha det som kallas grundläggande behörighet, vilket innebär en gymnasieexamen eller motsvarande. Vissa utbildningar kan också ha särskilda förkunskapskrav.
Grundläggande behörighet
Du har grundläggande behörighet om du uppfyller något av följande:
- Har en gymnasieexamen från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.
- Har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i punkt 1.
- Är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och är där behörig till motsvarande utbildning.
- Genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen.
Det finns alltså olika sätt att uppfylla kraven på grundläggande behörighet. Den fjärde punkten är det som kallas reell kompetens. Läs mer om det nedan.
Särskilda förkunskaper
På vissa utbildningar kan det finnas krav på särskilda förkunskaper och villkor utöver den grundläggande behörigheten. Dessa varierar från utbildning till utbildning eftersom kraven utgår från vad som behövs för att klara respektive utbildning. Det kan handla om till exempel betyg från vissa gymnasiekurser, arbetslivserfarenhet, arbetsprover, körkort eller godkänt i fysiska och psykologiska tester. Vänd dig till utbildningsanordnaren (skolan) för att få reda på vilka krav som ställs på den utbildning du är intresserad av.
Kunskaper i svenska
Om du har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska måste du ha de kunskaper i svenska som behövs för att du ska kunna klara av utbildningen. Det är skolan som avgör och prövar om du har de kunskaper som krävs.
Behörig genom reell kompetens
Om du saknar gymnasieexamen och/eller andra formella betyg som krävs för behörighet till en YH-utbildning finns möjlighet att bli antagen på så kallad reell kompetens.
Reell kompetens är den samlade kompetens du skaffat dig på annat vis än genom det formella utbildningssystemet. Det kan handla om kunskaper och erfarenheter från arbetslivet, föreningsverksamhet, icke-formell utbildning med mera.
Det är skolan som bedömer din reella kompetens och avgör om du har de förkunskaper som krävs för att klara deras utbildning. Det kan gå till på olika sätt, till exempel:
- Bedömning av underlag som du själv skickar in till skolan, exempelvis arbetsprover, intyg och/eller referenser från anställningar, utbildningar, ideellt arbete, praktik med mera.
- Muntliga, skriftliga och/eller praktiska tester som skolan håller i. Dessa brukar kallas behörighetstest, behörighetsgivande prov eller liknande.
En särskild metod för bedömning och kartläggning av reell kompetens kallas för validering.
Om du saknar behörighet
För dig som inte uppfyller kraven på behörighet, varken genom formella betyg eller reell kompetens, finns ändå en möjlighet att bli antagen genom den så kallade ”20-procentregeln”. Det kan också finnas möjlighet att gå en förutbildning hos skolan som ger de kunskaper som krävs. Du har även rätt att läsa in gymnasiekurser som krävs för behörighet på komvux.
”20-procentsregeln”
Inom yrkeshögskolan finns en möjlighet att göra undantag från de ordinarie behörighetskraven om en sökande bedöms ha annan relevant erfarenhet och förutsättningar att klara utbildningen och arbeta inom det yrke den leder till. Det är dock frivilligt för skolorna att använda denna möjlighet, och undantaget gäller för högst 20 procent av platserna på en utbildning.
Vänd dig direkt till skolan för att ta reda på om 20-procentsregeln tillämpas på den utbildning du är intresserad av.
Behörighetsgivande förutbildning (BFU) och preparandkurser
Om du inte uppfyller kraven på särskilda förkunskaper finns det på vissa utbildningar möjlighet att gå en förutbildning som ger de kunskaper som krävs. Det som kallas behörighetsgivande förutbildning (BFU) garanterar dig en plats på utbildningen om du blir godkänd. Så kallade preparandkurser brukar inte garantera plats utan ger dig endast möjlighet att uppnå behörighetskraven.
Kontakta skolan för information om eventuella möjligheter till BFU och/eller preparandkurs.
Läsa in behörighet på komvux
Om du saknar gymnasiekurser som ingår i behörighetskraven till en YH-utbildning har du rätt att läsa in dem på komvux (kommunal vuxenutbildning). Det gäller både grundläggande behörighet och särskilda förkunskaper. Din hemkommun har skyldighet att erbjuda utbildningen eller betala för den i annan kommun. Om det finns flera alternativa utbildningar bestämmer kommunen vilken utbildning som ska erbjudas.